Vad är hållbarhet, egentligen?

Har du eller någon i din omgivning någonsin funderat på vad hållbarhet faktiskt innebär? Hållbarhet är ett ord som växer i popularitet i takt med samhällets och planetens behov av förändring och det kan vara svårt att känna sig säker på ordets innebörd när det ökar så snabbt i användning. Många tänker direkt på miljö och klimatfrågor när det talas om hållbarhet, men det är egentligen ett komplext ämne som har många dimensioner. Begreppet “hållbarhet” består av tre grundpelare: ekonomisk, social och ekologisk. Det är viktigt att bemöta hållbarhet med ett helhetstänk och aktivt arbeta mot alla tre dimensioner eftersom de är alla essentiella delar av att uppnå hållbarhet.

Ett exempel på hur det går att arbeta mot ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet på samma gång är vårt färdiga projekt “Det Goda Livet Sofielund”. Genom att motivera hushåll till att leva mer hållbart bidrog projektet till: ökat köp av närproducerad mat vilket stärker den lokala ekonomin, kunskap om hur individuella beteenden kan bekämpa klimatförändringarna och lärdomar om hur deltagare kan utveckla egna strukturer som hjälper dem leva ett hälsosamt liv.

Hållbarhetens tre pelare

Social hållbarhet handlar om den mänskliga aspekten av hållbarhet. Detta innebär att verksamheters påverkan på personer ska vara positiv – anställda ska vara trygga och behandlas väl, personer som lever i närheten ska inte skadas och jämställdhet ska främjas Dessa krav ska även gälla för eventuella leverantörer som verksamheter använder sig av. Vid möjlighet ska verksamheter främja jobb som stärker samhället och skapa strukturer som leder till fortsatt utveckling. Kortfattat ska mänskliga rättigheter respekteras och samhällen lyftas genom förutsättningar som skapas i det syfte att tillgodose mänskliga behov.

Ekonomisk hållbarhet, i sin enklaste form, innebär att verksamheter behöver tänka och agera långsiktigt. Istället för att prioritera en maximerad men kortlivad inkomst, läggs fokus på mer resurseffektiva affärsmodeller som prioriterar miljö och samhälle. Målet med ekonomiskt hållbara modeller är att tillåta verksamheter att fortsätta sitt arbete utan att förlora vinst i längden och slippa oron att de resurser som används tar slut. Cirkulär ekonomi är ett exempel på ett verktyg för att minska resursanvändning och den miljöpåverkan som följer, till exempel genom att återvinna och återanvända. Donutmodellen är en annan ekonomisk modell där fokus ligger på att ge planetens och människors hälsa företräde gentemot tillväxt.

Ekologisk hållbarhet handlar om klimat och miljö och kan nog anses vara den pelare som de flesta kopplar till ordet hållbarhet. Den går att dela upp i naturens produktionsförmåga och naturens assimilationsförmåga. Inom naturens produktionsförmåga läggs det fokus på att bevara miljöns ekosystem som bland annat producerar förnybara resurser som rent vatten och odlingsbar mark. Naturens assimilationsförmåga handlar om naturens förmåga att ta hand om utsläpp, till exempel när växter tar upp koldioxid. Inom ekologisk hållbarhet läggs tonvikt på att bevara naturens ekosystem samt gynna den biologiska mångfalden för att bekämpa klimatförändringarna.

De globala målen (Agenda 2030)

Hållbarhetsfrågan kan kännas överväldigande och svår att svara. Vad behövs göras för att uppnå social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet?

FN:s kampanj “My World 2015” samlade miljontals röster från hela världen angående vilka mål borde finnas i en ny agenda. Utifrån kampanjens resultat samt regeringars, forskares och civilsamhällesorganisationers arbete skapades de globala målen i samband med den nya agendan, Agenda 2030. De globala målen består av 17 huvudmål, vilka innehåller 169 delmål, som FN:s medlemsländer enades om och ska uppnås till år 2030. Målens syfte är att skapa jämställda och trygga samhällen, utrota fattigdom och stoppa klimatförändringar. Genom att arbeta mot dessa mål arbetar medlemsländerna även mot de tre hållbarhetspelarna.

Hur bidrar vi på Hållbar Utveckling Skåne?

Hållbar Utveckling Skåne arbetar aktivt mot de globala målen och integration av social, ekologisk och social hållbarhet. Detta gör vi genom att initiera och driva projekt som stärker och arbetar mot de globala målen. Vi ansvarar även för tre nätverk som arbetar med cirkulär ekonomi, landskapsvård och förebyggande av avfall.

Här ser du några exempel på våra projekt inom hållbar utveckling:

Pågående projekt

Goda lokala livsmedelssamarbeten

Projektets syfte är att öka kommuners inköp av lokalt producerad mat genom att utveckla dialogen och etablera samarbeten mellan lokala producenter och offentliga konsumenter.

Gröna gårdar på Lindängen

Ett pollinerings- och odlingsprojekt i samarbete med Stena Fastigheter Malmö för att öka den biologiska mångfalden i staden genom att skapa nya miljöer för vilda pollinatörer.

Färdiga projekt

Cirkulära Skåne

Projektet bidrog till cirkulär upphandling i kommuner genom att kompetensutveckla och skapa fungerande strukturer för cirkulär upphandling.

Databaserad energistyrning

Under projektets gång undersöktes hur data kan bidra till att styra energiförbrukningen i offentliga byggnader och ge energibesparingar.