Goda Lokala Livsmedelssamarbeten:
mer lokal mat i de offentliga köken!

En God Granne-metoden

I utgångsläget köper de flesta kommuner större delen av sina livsmedelsleveranser från stora nationella grossister vilket försvårar möjligheten att köpa in lokalt producerade livsmedelsråvaror och produkter. Inom ramen för projektet Goda Lokala Livsmedelssamarbeten har förslag och riktlinjer tagits fram för att stödja kommuner i att successivt öka den andel livsmedel som köps in från lokala producenter. Riktlinjerna samlas i en metod kallad En God Granne-metoden.

Upphandlingsmyndigheten illustrerar principerna för de omfattande upphandlingarna genom att använda en cykel indelad i tre zoner. En God Granne-metoden utgår från fyra steg inom Zon 1 (orange), men ger också möjlighet till diverse val inom Zon 2 och Zon 3 (blått).

Hör om projektet Goda Lokala Livsmedelssamarbeten i korthet här.

Få en kort introduktion till sidan här.

Förbered

För att börja köpa mer lokalt behöver kommuner starta en process för att successivt bygga upp systemet med lokala matproducenter. Varje steg i den här resan är viktigt för att öka andelen lokala livsmedelsinköp och göra försörjningskedjan mer hållbar. För att effektivisera kontakterna krävs systematik och förberedelser, där information om kommunens planer och kontakt med teamet bör ingå från dialogens början. Producenter förväntar sig ofta snabbare processer, medan kommunernas arbete regleras av Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) och befintliga upphandlingar.

Läs mer om processen för generella upphandlingar på Upphandlingsmyndigheten – förbered upphandlingen

Det första steget i En God Granne-metoden är att bilda ett team med nödvändig kompetens och utveckla en plan för att bygga upp försörjning med mat från lokala producenter. Arbetet kan sträcka sig över fyra år, med en detaljerad plan som uppdateras årligen under perioden. I större kommuner kan flera personer med liknande roller ingå i teamen för att täcka upp vid sjukdom eller tjänstebyten:


• Upphandlare
• Måltidsansvariga
• Kökspersonal
• Hållbarhetsstrateger
• Näringslivsansvariga

Olika kommuner kan anpassa sina arbetssätt inom teamen, men vi rekommenderar regelbundna möten, uppsatta mål och gemensam planering och genomförande av aktiviteter för att främja lokal matförsörjning. Kommunikatörer kan också behövas för att informera måltidsgäster om förändringar och sprida information till producenter om kommunens planer.

Exempel från projektet

Ju fler roller i teamet, desto bättre dialog med producenterna

Läs mer

Exempel från andra svenska kommuner

En engagerad grupp av kockar underlättar dialogen

Läs mer

För att effektivt handla upp olika typer av varor krävs varierande strategier. Ett systematiskt arbetssätt är viktigt, oberoende av vilken typ av produkt man arbetar med. Det viktigt att någon från teamet ansvarar för arbetet, för anteckningar från provlagningar av recept och andra möten samt tar ansvar för att ta initiativet vidare till nästa steg. Här nedan samlas fyra olika typer av varugrupper:

Standardprodukter

Exempelvis grönsaker, frukt eller kött kan enkelt ersättas med lokala varor utan behov av anpassning. Här ligger fokus på att föra dialog och upprätta ett leverantörsnätverk med dina lokala producenter då upphandlingsförfarandet i övrigt följer standardmodellen. Genom att skapa incitament för producenter att delta i upphandlingsprocessen, till exempel genom att erbjuda konkurrenskraftiga priser och långsiktiga samarbetsavtal, kan kommunen skapa en stabil och hållbar försörjningskedja för sina standardprodukter.

Lokalt anpassade produktkoncept

Vid exempelvis byte av importerat ris mot lokalt odlat havreris krävs noggrant övervägande. En sådan förändring kan möta på hinder i acceptans från målgruppen, och projektinsatser kan krävas för att anpassa måltiderna så att de nya råvarorna bättre kommer till sin rätt eller kommunicera bakgrunden till förändringen så att målgruppen förstår orsaken och blir mindre kritiska.

Introduktion av nya förädlade produkter

För produkter som färs med 50% animalisk och 50% vegetabilisk råvara krävs testlagning och receptutveckling. Det är viktigt att beakta råvarornas egenskaper för att uppnå önskad yta, smak och konsistens. Under testlagningen kan därför olika proportioner och kombinationer av animaliska och vegetabiliska ingredienser experimenteras med för att hitta den optimala balansen och smakprofilen. Genom att involvera kockar och matexperter i detta stadium kan kommunen dra nytta av viktig erfarenheter.

Användning av restflöden

Många kommuner strävar efter att öka användningen av restflöden. Detta är fullvärdiga produkter som handlas upp av producenter, butiker eller grossister, vilka annars hade gått till spillo. Identifiering av lokala aktörer, diskussioner om möjliga upphandlingar och testleveranser krävs. Användning av restprodukter innebär ofta anpassade rutiner i köken, vilket ger utrymme för kreativitet men kräver också förberedelser för att säkerställa personalens trygghet med det nya arbetssättet.

Exempel från projektet

Flexibilitet är nyckeln när man vill ta emot produkter med kort bäst-före-datum

Läs mer

Exempel från andra svenska kommuner

Kom överens om tidpunkter och volymer tidigt

Läs mer

Att identifiera och föra dialog med lokala producenter är ett viktigt moment i En God Granne-metoden. Tillvägagångssättet för att bygga upp ett system av lokala producenter inleds med att identifiera lokala producenter inom olika produktgrupper. ”Lokala” kan definieras något olika beroende på produktgrupp och behov. Det kan handla om producenter inom den egna kommunen, regionen eller dess närhet. Viktigt är att börja handla upp i närområdet och stimulera fler producenter att etablera sig och att få producenter som i dagsläget inte säljer till offentlig sektor att börja uppmärksamma denna marknaden. Det måste också växa fram företag med andra roller än producenter, exempelvis distributörer i form av grossister och detaljister.

Nu involverar du det team du tidigare byggt med ansvariga för olika områden, inklusive kockar, måltidschefer, dietister, hållbarhetsansvariga, upphandlare, näringslivsansvariga, och annan relevant kompetens. I samarbete med näringslivsansvariga kan du skapa en grund för ett företagsnätverk med lokala producenter. Identifiera och lista lokala producenter för potentiellt samarbete.

Boka därefter in möten med producenter genom studiebesök, enskilda träffar eller via gemensamma möten och mässor. Förbered producenten genom att skicka en agenda med punkter som rör råvaror, produktinformation, inköpsvolymer, leveranslogistik, förädlingsbehov, pris, upplägg för upphandlingen och andra relevanta områden.

Exempel från projektet

Kartlägg produkter och producenter i ett första skede

Läs mer

Exempel från andra svenska kommuner

Samarbeta med andra regionala organisationer och nätverk

Läs mer

När du träffar lokala producenter som kommunrepresentant är det viktigt att tänka på några viktiga saker för att göra samarbetet framgångsrikt och smidigt i kommunens matförsörjning.

För det första, se till att ha med olika personer från kommunteamet på mötena. Det kan vara de som jobbar med att köpa in, planera måltider, laga mat, hållbarhet och kommunikation. Skriv ner de idéer och möjligheter som kommer upp under mötena. Det kan vara olika produkter, mängder, priser och andra saker som är viktiga för att få in lokala varor i kommunens matförsörjning. Tydliga anteckningar hjälper till när ni sedan ska genomföra de här idéerna och hålla koll på hur det går över tid.

Kom också ihåg att notera om det behövs förändringar i processer för både producenten och kommunen. Det kan handla om förändringar i förpackningar, hur maten förädlas, recept eller sättet att jobba. Slutligen är det bra att planera för uppföljning. Bestäm när ni ska ha nästa möte, när provleveranser ska ske, när nya processer ska testas och när ni ska hålla kontakt med producenten. En bra uppföljning gör samarbetet starkare och möjliggör förändringar för att göra både producenten och kommunen mer effektiva och lönsamma.

Längre ner på sidan hittar du nedladdningsbara checklistor att skriva ut och ta med dig till din dialog med lokala producenter.

Exempel från projektet

Arrangera en dialogmässa för flera kommuner i regionen

Läs mer

Exempel från andra svenska kommuner

Låt producenterna bli en del av upphandlingen redan i ett tidigt skede

Läs mer

Upphandla

I denna zon genomförs flera centrala moment för att säkerställa en smidig och rättvis upphandlingsprocess. Dessa inkluderar att utforma upphandlingsdokument, annonsera upphandlingen, pröva och utvärdera inkomna anbud, tilldela avtal och avsluta upphandlingen. Genom dessa steg spelas en nyckelroll i att säkra framgångsrika och fördelaktiga affärsrelationer för organisationen.

Upphandlingar från lokala producenter utförs enligt LOU och avtalen bör ha samma löptid som de stora grossistavtalen, vanligtvis fyra år. Efter att avtalen har undertecknats är det av stor vikt att köken och andra avdelningar aktivt beställer från de lokala producenterna och distributörerna så att dessa får omsättning och når lönsamhet.

Läs mer om processen för generella upphandlingar på Upphandlingsmyndigheten – förbered upphandlingen

Att dela upp upphandlingen av lokal mat är bra av flera anledningar. Det hjälper små och lokala producenter att vara med genom att fokusera på vad de är bra på. Genom att undersöka vad de lokala producenterna har att erbjuda, kan kommunen skräddarsy sina inköp för att inkludera fler lokala varor. Ibland delas upphandlingen även upp efter olika områden inom kommunen.

Genom att göra så främjas mångfalden och den lokala ekonomin. Det skapar också en närmare koppling mellan producenter och kommunen. Om man anpassar upphandlingen efter olika områden kan man stödja lokal matproduktion över hela närområdet.

Exempel från andra svenska kommuner

Dela upp upphandlingen efter varugrupper

Läs mer

Direktupphandling av lokala livsmedel är en framgångsrik metod för att upphandla mer lokal mat, särskilt när det gäller små volymer och begränsade värden. Genom att inkludera en klausul om direktupphandling i grossistavtalen skapar en kommun möjlighet att smidigt och flexibelt köpa från lokala producenter utanför de vanliga avtalen. En nyckelfaktor för framgång är att vara tydlig från början om avsikten att använda detta förfarande och att hålla avtalstroget i övrigt.

Direktupphandling fungerar som ett test för samarbete mellan kommunen och producenter på ett icke-bindande sätt. Det ger en möjlighet att utvärdera och anpassa samarbetet innan man förpliktar sig på lång sikt. Förutom att vara ett smidigt sätt att skapa relationer mellan kommunen och lokala producenter fungerar detta förfarande även som ett effektivt verktyg för att förebygga matsvinn. Genom att ta emot överskott från producenter, som kanske inte kan sälja det på andra platser, kan kommunerna aktivt minska matsvinnet och främja hållbarhet inom livsmedelsförsörjningen.

Exempel från andra svenska kommuner

Prova använda lokala, icke-tvingande avtal

Läs mer

Det kan underlätta att arbeta med ett så kallat DIS – dynamiskt inköpssystem för att upphandla lokal mat. Ett DIS är en helelektronisk metod för upphandling och kännetecknas av sin öppenhet gentemot nya leverantörer under hela sin giltighetstid, utan några begränsningar när det gäller antalet leverantörer. Denna flexibla metod öppnar dörrarna för en ökad mångfald av produkter och lösningar för upphandlande organisationer.

I likhet med en traditionell upphandling delar det dynamiska inköpssystemet många likheter, men det skiljer sig genom att vara en betydligt snabbare process. Den elektroniska plattformen möjliggör en strömlinjeformad och effektiv inköpsprocess, vilket resulterar i ökad snabbhet och smidighet. Nya leverantörer kan ansluta sig när som helst, vilket främjar konkurrens och innovationsmöjligheter. Genom att undvika begränsningar när det gäller leverantörsantalet kan organisationer dra nytta av en större pool av potentiella leverantörer av lokal mat.

Läs mer om DIS – Dynamiskt inköpssystem här

Exempel från projektet

Inspireras av Malmö Stads arbete med DIS för producenter och grossister

Läs mer

Genom att ställa specifika krav kan kommuner främja lokal matproduktion. Till exempel kan krav enligt djurskyddslagstiftningen, som vissa redan använder, uppmuntra lokala producenter att hålla hög standard för djurvälfärd. Krav som karenstid för antibiotika och att undvika vakuumförpackning av kött kan öka lokalproducerat kött. Det gäller inte bara animaliska produkter; genom att sätta kvalitetskrav för färskhet och följa svensk lagstiftning skapas incitament för lokala producenter att möta dessa normer. Det ger invånarna tillgång till högkvalitativa och hälsosamma produkter samtidigt som det stödjer den lokala matproduktionen.

Exempel från andra svenska kommuner

Olika typer av kvalitetskrav kan underlätta inköp av lokalt kött

Läs mer

Realisera

I denna zon genomförs avtalet. Läs mer om processen för generella upphandlingar på Upphandlingsmyndigheten – förbered upphandlingen

Detta är en process som kommer att ta flera år. Då inköpen från lokala producenter i utgångsläget är små måste en affärsdialog med producenterna upprätthållas för att lära känna dem, förstå deras produktion och produkter och diskutera leveransmöjligheter. En varugrupp eller några producenter i taget kan bli föremål för upphandling och processen måste drivas i flera steg. Finns lokala grossister kan dessa kanske leverera större sortiment, vilket kan göra att uppbyggnadsprocessen snabbas upp. En God Granne-metoden innebär att ha kontinuerlig återkoppling med producenterna, att genomför marknadsdialoger på årsbasis och fortsätt arbeta aktivt med din näringslivsavdelning.

Exempel från andra svenska kommuner

Underlätta upphandlingen med system, infasning och anbudsskolor

Läs mer

Råd och inspiration

Här hittar du en rad exempel på hur du kan arbeta med att få in mer lokal mat på menyn i din kommun. Varsågod att inspireras! 

Att arbeta i testbäddar när man vill upphandla lokal mat är en strategi som inte bara gynnar utprovningen av recept utan också skapar en djupare och mer meningsfull interaktion med producenter. Genom att engagera sig i testbäddar får man möjlighet att direkt kommunicera med lokala producenter och gemensamt utforska arbetsmetoder och värderingar. Genom att inleda samarbetet innan själva upphandlingen kan man aktivt diskutera möjligheter och identifiera potentiella hinder. 

På lång sikt kan arbete i testbäddar som leder till upphandling också vara en drivkraft för proteinskiftet. Genom att experimentera med nya proteinkällor och produktionsmetoder kan man främja en mer hållbar och varierad kost. Detta kan bidra till att minska beroendet av konventionella proteinkällor och främja övergången till mer hållbara alternativ.

Exempel från projektet

Genomför tester med restflöden

Läs mer

Det har kommit fram flera exempel på kommuner där man på olika sätt arbetar med att skapa en större acceptans för den närodlade maten bland exempelvis skolelever, vilka många gånger är vana vid importerade råvaror.

Exempel från andra svenska kommuner

Delta i nationella projekt tillsammans med målgruppen för måltiden

Läs mer

Att etablera avtal med grossister som fokuserar på närproducerat anses av vissa vara en smidigare lösning för både kommunen och lokala producenter jämfört med direkta samarbeten. För att uppnå detta har kommuner använt olika strategier. En metod är att kontakta grossister som redan har ett betydande utbud av närproducerade varor och diskutera möjliga samarbeten samt hur kommunen kan anpassa sina upphandlingar för att passa grossistens behov. Krav som främjar lokala grossister, som snabbare leverans och möjlighet att ta högre betalt för närproducerade varor jämfört med importerade, har implementerats.

För att ytterligare främja närproducerat kan man inkludera incitament i sina upphandlingar. Till exempel kan grossisten erhålla konkurrensfördel genom avdrag på den slutliga summan i anbudet om de erbjuder fler närproducerade produkter. För att stärka kopplingen mellan producenter och exempelvis skolelever kan krav införas om besök hos minst en av producenterna för att grossisten ska få detta avdrag.

Exempel från andra svenska kommuner

Introducera lokala producenter för din grossist och minska antalet artiklar

Läs mer

Här hittar du exempel på liknande regionala initiativ:

Jordbruksverket
 Exempel på inriktning för företagandet
Smaka Sverige

Mattanken
 Mattanken

Region Gävleborg
 Matvården
 Lokal Mat

Region Värmland
 Mat härifrån

Region Västerbotten
 Västerbottensmat

RISE
 Måltid Sverige

Att äga djur som kor, höns eller vara delaktig i andelsjordbruk är en strategi som flera kommuner använder för att säkra tillgången till närproducerade livsmedel. Utöver matförsörjning tjänar detta syfte även andra ändamål, såsom pedagogiska och arbetsmarknadsmässiga. Genom att äga djur kan kommunen skapa samarbeten internt för att sköta djuren eller köpa in tjänster för deras skötsel.

Exempel från andra svenska kommuner

Abonnera på eget kött och använd vid studiebesök

Läs mer

Samordnad varudistribution är en effektiv strategi för kommuner som vill upphandla lokal mat av flera anledningar. För det första möjliggör denna metod en centraliserad logistikhantering genom att samla olika producenters varor i en samlastningscentral. Genom att bunta ihop leveranser kan kommunen minska antalet transporter och och risken för förseningar och felleveranser.

Exempel från andra svenska kommuner

Gemensamma leveranser och packning underlättar

Läs mer

Verktyg i arbetet

Här hittar du nedladdningsbara checklistor som du som kommuntjänsteperson eller producent av lokala livsmedel själv kan skriva ut och använda dig av i processen.

Projektet i korthet

Projektet Goda Lokala Livsmedelssamarbeten engagerade 20 deltagande kommuner, uppdelade i pilotkommuner och följarkommuner. Pilotkommunerna fick stöd för att genomföra upphandlingar som bjuder in lokala matproducenter. Följarkommuner deltog i kunskapshöjande träffar och fick ökad kompetens kring vad som måste genomföras för att bjuda in lokala matproducenter.

Producenter i projektet visades också på nyttan av att samarbeta för att öka användandet av felfria insatsvaror, andrasortering och restflöden.

 

Pilotkommuner: Helsingborg, Malmö, Trelleborg och Ängelholm.

Följarkommuner: Bromölla, Båstad, Hässleholm, Hörby, Höör, Kristianstad, Landskrona, Lomma, Lund, Osby, Sjöbo, Svalöv, Svedala, Tomelilla, Ystad och Östra Göinge.

Projekttid: sep 2022–feb 2024.
Projektledare: Marja Boström
Projektpartners: En God Granne och Region Skåne
Finansiärer: Vinnova och Region Skåne

Vill veta mer? Kontakta: marja.bostrom@hutskane.se

Här kan du ser projektets slutkonferens och få ta del av en mängd inspiration och goda exempel från deltagare i projektet samt representanter från Vinnova, Svenska Civilförsvarsförbundet och Coompanion.

Exempel från projektet

Ju fler roller i teamet, desto bättre dialog med producenterna

Inom projektet Goda Lokala Livsmedelssamarbeten arrangerades en dialogmässa i Trelleborg som starkt underlättades av kommunernas arbete med att ha byggt upp sina team. Inför mässan rekommenderades kommunerna att komma dit med laguppställningar bestående av personal med de olika rollerna som projektet föreslagit. Merparten av kommunerna gjorde detta och mässan blev en stor succé. Kökspersonal, måltidsansvariga, upphandlare och hållbarhetsansvariga fick tillfälle att träffa 25 lokala producenter och föra dialog kring hur man skulle kunna justera upphandling respektive affärsmodell för att kunna mötas.

Exempel från andra svenska kommuner

En engagerad grupp av kockar underlättar dialogen

I Karlstads kommun har man upplevt att kockar blir ambassadörer för produkterna när de vet var dessa kommer från, och är mer måna om dem vilket leder till mindre spill. Man har bildat en grupp av kockar som har direktkontakt med lokala producenter och arbetar ihop för att hitta passande produkter. Dessutom fungerar gruppen som språkrör som kan svara på frågor från resterande verksamhet.

Exempel från projektet

Flexibilitet är nyckeln när en verksamhet vill ta emot produkter med kort bäst-före-datum

I projektet har Svansjöns förskola i Malmö stad varit med och räddat spill genom att ta emot livsmedel med kort datum från olika leverantörer. För att kunna ta till vara på allt så berättar Louise Larsson som jobbar som kock att man måste vara flexibel i sin lunchplanering, se möjligheterna i varje enskilt livsmedel och inte tänka att alla måste få samma mat. En av utmaningarna är att man aldrig vet vad eller hur mycket man får. En annan har varit att få plats i frysen, vissa veckor har man fått otroligt mycket frukt eller grönsaker att man har behövt tillreda för att sedan frysa in och använda de veckor man inte fått så mycket.

Exempel från andra svenska kommuner

Kom överens om tidpunkter och volymer tidigt

I Gullspångs kommun planerar man menyerna i dialog med producenterna. Man har exempelvis lärt sig att man får skicka en kalender med 7–8 månaders framförhållning till styckeriet som fyller i vad och när de kan leverera, och så får man anpassa sig efter det. Man upplever att man behöver ha en plan från början och vara tydlig med hur mycket man kommer köpa för att producenter ska vara intresserade.

 

Exempel från projektet

Kartlägg produkter och producenter i ett första skede

I Ängelholms kommun jobbade tjänstepersoner från hållbarhetsenheten, måltidsservice, upphandlingsenheten med att kartlägga vilka produkter som upphandlas idag och vilka av dessa produkter som kan hittas närmare Ängelholm. Med hjälp av Ängelholms Näringslivs företagarlistor samt tidigare och befintliga upphandlingar kunde man skapa sig en bättre bild över vilka producenter som finns i närområdet och koppla dessa till de produkter som man önskade att upphandla på en mer lokal nivå.

Efter att ha påbörjat arbetet förändrades förutsättningarna med hög belastning och personalomsättning som gjorde att Ängelholms kommun inte kunde fullfölja projektet. Det man tar med sig är att man nu fått en tydligare bild över vilka produkter som kan ersättas med mer lokala alternativ. Genom projektet har man även lyft fram frågan om lokala livsmedel i ljuset och förhoppningen är att kommunen ska kunna fullfölja projektet med det planerade tillvägagångssättet inför kommande upphandlingar.

Exempel från projektet

Samarbeta med andra regionala organisationer och nätverk

I Borås Stad har man för att kartlägga lokala producenter kontaktat kommungrupper inom LRF och matnätverket Gröna möten. Genom dessa nätverk har man fått listor på medlemmar och deras produkter, vilka man bjudit in till diskussion. Länsstyrelsen Västergötland samarbetar med Jordbruksverket och MATtanken kring studiebesök och nätverksträffar för upphandlare och lokala producenter, har gett kunskap som är värdefull för att förstå förutsättningarna för mindre jordbruksproducenter.

Exempel från projektet

Arrangera en dialogmässa för flera kommuner i regionen

Inom projektet Goda Lokala Livsmedelssamarbeten genomfördes en dialogmässa som besöktes av 12 skånska kommuners representanter och 25 skånska livsmedelsproducenter. Kommunernas representanter fick redan innan mässan ange vilken typ av varugrupp man var intresserade av att upphandla framöver. För många kommuner blev det ett viktigt startskott för kontakterna med sina lokala producenter.

Exempel från projektet

Låt producenterna bli en del av upphandlingen redan i ett tidigt skede

I Mora kommun har man tidig dialog med lokala producenter i många olika format och skickar sedan ut underlaget till upphandlingen på remiss till de lokala producenterna för att få synpunkter. Man har även anordnat en matmässa. Man pekar på att man behöver ha tålamod, eftersom det tar tid att bygga upp relationer med producenter.

Exempel från andra svenska kommuner

Dela upp efter varugrupper

Växjö kommun delar upp upphandlingar och bryter ut det som är möjligt att bryta ut till lokala varor, exempelvis ägg, potatis, färskt bröd och färsk fisk. Grossistupphandlingen täcker sedan de delar som blir kvar, exempelvis fryst kött och kyckling, kryddor, mjöl, pasta och konserver.

Exempel från andra svenska kommuner

Prova använda lokala, icke-tvingande avtal

I Munkedals kommun såg man först till att undanta 10% från grossistavtalet. Därefter bjöd man in lokala producenter, kostchefer från grannkommunerna och politiker till en mässa. Kostcheferna och politikerna fick gå runt och prata med producenterna, och efter mässan hade kostcheferna möjlighet att höra av sig till dessa producenter om man var intresserad av ett samarbete.

Munkedal har slutit 13 lokala avtal som man kallar rabattavtal. Dessa är icke tvingande – kommunen kan inte begära att producenterna ska leverera och producenterna kan inte begära att kommunen ska köpa, vilket man upplever gör det enklare för bägge parter att våga arbeta ihop. Eftersom man är en liten kommun kommer man sällan upp i 100 000 kronor med lokala producenter, vilket förenklar upphandlingsförfarandet.

Exempel från projektet

Inspireras av Malmö Stads arbete med DIS för producenter och grossister

Under projekttiden för Goda Lokala Livsmedelssamarbeten har Malmö stad börjat använda verktyget Dynamiskt inköpssystem (DIS) och erbjudit lokala producenter och distributörer att ansluta sig till detta upphandlingsverktyg. En av de som ansökt om att ansluta sig är Mylla, en grossist som erbjuder varor från en lång rad olika skånska producenter.

Läs mer om Malmö Stads arbete med sitt dynamiska inköpssystem här

Exempel från andra svenska kommuner

Olika typer av kvalitetskrav kan underlätta inköp av lokalt kött

Marks kommun och Sandvikens kommun har ställt krav på sju respektive fem dygns hängmörat kött. Marks kommun ställde även krav på möjlighet att besöka gårdarna och Sandvikens kommun på att köttet ska kunna spåras till vilken gård djuren ätit sitt foder.

Exempel från andra svenska kommuner

Underlätta upphandlingen med system, infasning och anbudsskolor

Mora kommun trycker på att det ska vara lätt att göra rätt för producenter när man svarar på upphandlingar. Man har ett upphandlingssystem där både nya och existerande producenter kan logga in och göra bevakningar på upphandlingar. Man försöker att inte ställa för många skarpa krav utan snarare krav om att fasa in det önskvärda. 

UpphandlingsDialog Dalarna, tidigare ett projekt som ägts av Länsstyrelsen men nu ska omstruktureras och ha annan finansiering, har här varit ett värdefullt stöd för lokala producenter. Man har bland annat erbjudit anbudsskolor och kostnadsfritt personligt stöd och hjälp till de producenter som vill lägga anbud.

Exempel från projektet

Genomför tester med restflöden

Flera av pilotkommunerna har inom ramen för projektet börjat handla upp lokalt från producenter och distributörer genom kontakter som byggts upp under projektet. Trelleborgs kommun kommer att börja införa ett arbetssätt där man arbetar med restflöden av grönsaker och rotfrukter. Helsingborgs stad har börjat köpa in restflöden på prov och arbetar i testbäddar för att undersöka potentialen. Se här hur man i Helsingborg arbetat i vårt projekt Testbädd för kommunala skolmåltider tillsammans lokala företag:

Exempel från andra svenska kommuner

Delta i nationella projekt tillsammans med målgruppen för måltiden

Munkedals kommun är en av fyra kommuner som deltar i det nationella projektet Ett nytt recept för skolmåltider som bland annat går ut på att öka elevers delaktighet i måltiderna. Man har bland annat arbetat med Foodfluencers – elever i årskurs åtta som går runt i matsalen och pratar om maten, och foodtrucks-turnéer där man exempelvis bjudit på mellanmål på skolgården med musik, flaggor och liknande. Man upplever att det är enklast att implementera ny mat i förskolan och ett par år framåt, och sedan igen i åttan/ nian. Man poängterar även hur viktigt det är att få med pedagogerna, så att de inte pratar negativt om maten.

Exempel från andra svenska kommuner

Introducera lokala producenter för din grossist och minska antalet artiklar

Ödeshögs kommun hade tidigare direktupphandlingar med lokala producenter, men ville förenkla för både den egna verksamheten och de lokala producenterna vad gäller distribution och administration. Därför förde man dialog med två mindre grossister som arbetar mycket med närproducerat. När man presenterade ett upplägg som passade dessa grossister vad gäller storlek och rutt var de intresserade.

Att leverera till offentliga kök kompletterade grossisternas resterande verksamhet, som mest utgjordes av privata restauranger, bland annat eftersom offentliga kök behöver mindre leveranser på sommaren medan privata restauranger ofta efterfrågar mer. Man frågade grossisterna vad man skulle skriva i upphandlingsunderlaget för att de skulle ha möjlighet att svara. Man anpassade upphandlingen på så sätt att man minskade antalet artiklar till de 350 vanligaste. Dessutom ställde man krav på kortare leveranstid och att man önskade att varorna skulle ha svenskt ursprung när det var möjligt.

Exempel från andra svenska kommuner

Abonnera på eget kött och använd vid studiebesök

Sollefteå kommun abonnerar på lokalt nötkött genom något de kallar Kotell. Man köper kalvar och skötseln av dem under drygt två år, varefter de går till slakt och kommunen får tillgång till köttet. Detta finns även beskrivet i en artikel från MATtanken där man berättar att kommunens skolor även får tillgång till studiebesök hos lantbrukaren som sköter korna.

Exempel från andra svenska kommuner

Gemensamma leveranser och packning underlättar

Borlänge kommun har haft samordnad varudistribution sedan 1999. Man har upphandlat ett fraktföretag som sköter distributionen för sju kommuner i Dalarna. Producenter kan antingen köra dit med sina varor eller få dem hämtade, men alla behöver använda tjänsten. Producenterna betalar för det, men det brukar vara billigare för dem än att leverera själva. Aktören erbjuder även kundpackning.