Vem ska betala kompensationen?

På den här sidan hittar du vad lagen, andra kommuner och byggherrar säger om finansieringen av kompensationsåtgärder.

Principer och lagstöd kring bekostande av kompensationsåtgärder

De naturvärden och ekosystemtjänster som förloras i samband med exploatering representerar en extern kostnad som enligt allmänt accepterade principer ska bekostas av den som åsamkar skadorna, ofta kallat principen om att förorenaren betalar (polluter pays principle). För kompensationsåtgärder som krävs enligt miljöbalken i skyddade områden är detta en princip som tillämpas, den som söker tillstånd eller dispens ska alltså bekosta kompensationen. 

För exploateringar som inte bedöms enligt miljöbalken utan enbart PBL saknas i princip stöd för att kräva kompensationsåtgärder i detaljplan och att låta exploatören bekosta kompensationsåtgärder som ändå genomförs. Endast på allmän platsmark inom planområdet finns stöd i PBL för att ställa krav på byggherren att helt eller delvis bekosta åtgärder för allmänt bruk, exempelvis anläggande av ett grönområde. Frivilliga överenskommelser med byggherrar om bekostande av andra former av kompensation, på kvartersmark eller utanför planområdet, är naturligtvis möjliga och förekommer också i de kommuner som tillämpar kompensation.  

tree-color

Olika möjligheter att finansiera frivilliga kompensationsåtgärder

Frågan om finansieringen av kompensationsåtgärder handlar i stor utsträckning om vem som äger marken och vem som är exploatör. Om kommunen är byggherre på egen mark är det den kommunala viljan och budgeten som får bekosta kompensationen. Om exploatören är privat och ska bygga på egen mark handlar finansieringen om frivillighet, frånsett möjligheten att kräva privat finansiering av åtgärder på allmän platsmark inom planområdet där oftast kommunen blir huvudman. Om en privat exploatör köper mark av kommunen gäller i princip samma regler som för privat mark vad gäller regleringen av detaljplanen och dess genomförande (kommunen agerar även här som myndighet), men kommunen har större möjlighet att i förhandlingen om markanvisning ställa krav på exploatören att gå med på finansiering av kompensationsåtgärder. Här är kommunens tydlighet gentemot privata exploatörer viktig: om kommunen redan i sina riktlinjer för exploateringsavtal och markanvisning talar om att man tillämpar ekologisk kompensation finns denna förutsättning med från början i diskussioner och förhandlingar med exploatören. 

I filmen: Fredrik Bengtsson, Kommunekolog berättar om vem som bekostar kompensation i Helsingborgs stad. Med i filmen är Gustav Johnsson, Planarkitekt. (30 sek)

I filmen: Kristoffer Jasinski, Kommunekolog berättar om vem som bekostar kompensation i Västerås Stad. (50 sek)

tree-color

Exploatörers intresse och motivation vid frivillig kompensation

I filmen: Tim Schnoor, Hållbarhetsspecialist på Skanska berättar om vad som motiverar dem att jobba med frivillig ekologisk kompensation, den ekonomiska vinningen med det och att även kommuner med få anbudsgivare kan ställa krav. (5 min)

Byggbolagens medvetenhet om behovet att ta hänsyn till miljövärden vid exploatering och att ta in aspekter kring biologisk mångfald och ekosystemtjänster i sina affärsmodeller har ökat markant de senaste åren vilket rimligen gör det lättare att idag nå frivilliga överenskommelser om kompensation. Hållbarhetsperspektivet är en naturlig och viktig del i byggprojekten och en god dialog med kommunen kring uppsatta kommunala hållbarhetsmål och hur ett byggprojekt kan bidra till dessa kan skapa förståelse för behovet av kompensation. För byggbolagen är detta också en utmärkt möjlighet att positionera sig och lägga sig i framkant inom sin bransch. Det frivilliga valet för privata exploatörer att kompensera för skador på miljön har därför alltmer blivit en winwin”-situation. Detta gör att kommuner idag har goda möjlighet att ställa krav på kompensation eftersom det finns ett gemensamt intresse från byggbranschens sida. 

Ekoplankompassen är skapad i samarbete mellan
Hållbar Utveckling Skåne och Högskolan Kristianstad.

Material är inhämtat från forskningsprojektet “Ekologisk kompensation som styrmedel – ett kommunperspektiv (MuniComp)” från Högskolan Kristianstad och kommuner som arbetar med ekologisk kompensation samt från intervjuer gjorda under 2022 av Hållbar Utveckling Skåne. 
Projektpartners: Hållbar Utveckling Skåne, Högskolan Kristianstad, Naturvårdsverket, Boverket och kommunerna: Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Landskrona, Lomma, Sjöbo, Svalöv, Trelleborg, Ystad, Ängelholm och Åstorp.
 

Finansiär: Region Skånes miljövårdsfond
Kontakt: info@hutskane.se

© 2022 Hållbar Utveckling Skåne