Val av kompensation
På den här sidan hittar du både tips och verktyg för att kunna välja var och vad som ska kompenseras.
Var ska kompensation ske?
Var kompensationsåtgärder ska genomföras i förhållande till det berörda exploateringsområdet är en viktig fråga. Oftast är rekommendationen, både internationellt och utifrån balanseringsprincipen, att kompensation ska göras inom eller så nära exploateringsområdet som möjligt. Detta betonas framför allt för miljöer som är viktiga rekreationsområden för närboende. Ofta kan det dock vara svårt både att återskapa de miljöer som förloras och att hitta områden för kompensationen nära exploateringen. Även om det är bra att ha principer och riktlinjer för valet av kompensationsplats behövs ett stort mått av flexibilitet och anpassning till de förutsättningar som finns i det enskilda fallet.
I filmen: Fredrik Bengtsson, Kommunekolog, resonerar kring begreppet kompensation och vad som kompenseras i Helsingborgs stad. Med i bild är Gustav Johnsson, Planarkitekt. (1 min, 10 sek)
I filmen: Helena Björn, Miljöstrategiskt ansvarig i Lomma kommun om att det är vardagsnaturen som ska ersättas vid frivillig kompensation. (50 sek)
Val av plats för kompensation har också en anknytning möjligheten att skapa “kompensationspooler”, på förhand utpekade områden för kompensationsåtgärder eller platser med redan utvecklade miljövärden som säljs till exploatörer som behöver genomföra kompensation (sk. habitatbanker). I Sverige är utvecklingen av kompensationspooler ännu i sin linda men har diskuterats. Etablering av kompensationspooler förutsätter en större flexibilitet i valet av kompensationsplats och principen att kompensera så nära det påverkade området som möjligt blir svårare att följa, men för rent ekologiska värden och biologisk mångfald kan det ge större möjligheter att hitta områden med bra förutsättningar.
I filmen: Gustav Johnsson, Planarkitekt i Helsingborgs stad förklarar begreppet kompensationspool. Med i bild är också Fredrik Bengtsson, Kommunekolog. (30 sek)
I filmen: Ida Pettersson, Miljökonsult på Ecogain, om nyttan med kompensationspooler. (40 sek)
Vad ska kompenseras och hur?
Frågan om vilka typer av miljöer som ska kompenseras är viktig och berör vilka kriterier som ska användas i bedömningen av de miljövärden som finns i ett område, vilken påverkan exploateringen förväntas ha på dem, och vilket slutkriterium som ska användas för att bedöma om miljövärdena och påverkan är tillräckligt stora för att motivera kompensation. Oftast handlar det om oskyddad natur och det finns idag inga tydliga riktlinjer för denna typ av bedömning. Med tanke på de historiska och fortsatt pågående förlusterna av gröna områden inom stadsplanerat område är det inte orimligt att förluster av alla typer av grön mark bör kompenseras.
Frågan om hur en miljöförlust ska kompenseras handlar om flera saker, dels det kvalitativa valet av kompensationsåtgärd där ytterligheterna är att antingen kompensera med samma typ av miljövärden (“in-kind”-kompensation) eller med en helt annan typ av värden (“out–of-kind”-kompensation), dels omfattningen av kompensationen. Oftast förespråkas kompensation med samma typ av miljövärde men de praktiska förutsättningarna att kunna skapa samma värde behöver beaktas, liksom att kompensation med andra värden mycket väl kan ge ett större bidrag till biologisk mångfald eller ekosystemtjänster inom kommunen.
Valet av kompensationens arealmässiga omfattning är också viktig och innehåller flera aspekter som kan handla om hur långt bort från exploateringsområdet som kompensationen ska ske, vilka miljövärden som kompensationen skapar, osäkerheten i kompensationsåtgärderna, med mera.
I alla dessa frågor om “vad” och “hur” är det bra att i arbetsgruppen ha diskuterat fram generella riktlinjer men med tillåtande av en stor flexibilitet i det enskilda valet.
I filmen: Kristoffer Jasinski, kommunekolog berättar var och hur de kompenserar i Västerås Stad och att de kompenserar olika beroende på exploateringsytans storlek och naturvärden. (2 min)
Vad tycker kommuninnevånarna om kompensation?
I filmen: Scott Cole, miljöekonom på WSP, berättar om de viktigaste resultaten från en enkätstudie gällande hur allmänheten ställer sig till ekologisk kompensation. (2 min)
Studien genomfördes tillsammans med Linus Hasselström, forskare och miljöekonom på KTH. Här finns deras delrapport från projektet MuniComp, här hittar du den vetenskapliga artikeln de publicerat och här kan du se en fördjupad presentationen av resultaten från projektets slutkonferens.
Hjälpmedel vid val av kompensationsområde
Flera myndigheter i Sverige erbjuder verktyg och hjälpmedel som kan användas inom kompensationsarbetet för att peka ut områden värda att bevara och utöka, och för att få ett bredare perspektiv på valet av kompensationsplats. Arbeta gärna proaktivt med att identifiera värdeområdena i er kommun och planera för lämplig lokalisering av kompensationsområden i områden där värdet av kompensationen kan bli störst.
Ta hjälp av underlag för Grön infrastruktur
Johan Niss, Naturvårdsstrateg på Länsstyrelsen Skåne ger i början av nedan intervju några generella råd om vad man bör tänka på när man väljer kompensationsområde med tanke på grön infrastruktur. Därefter berättar han om några verktyg som man kan använda sig av i Skåne när man väljer yta att kompensera med. (6 min, 30 sek)
Länkar för dig som jobbar i Skåne:
Kartor och underlag för planeringsarbete | Länsstyrelsen Skåne (lansstyrelsen.se)
Grön infrastruktur i Skåne – nulägesbeskrivning 2020 (lansstyrelsen.se)
Karttjänsten Grön infrastruktur – planering | Länsstyrelsen Skåne (lansstyrelsen.se)
Information om karttjänsten Grön infrastruktur – planering juni 2021 (lansstyrelsen.se)
Naturvårdsplan i Skåne | Länsstyrelsen Skåne (lansstyrelsen.se)
Koppla till regionplanens utpekade områden
I Plan- och bygglagen anges att regional fysisk planering ska ske i Stockholms län och i Skåne län, men i övriga län är det frivilligt. Regionplanen ska ange grunddragen för användningen av mark- och vattenområden och riktlinjer för lokaliseringen av bebyggelse och byggnadsverk som har betydelse för länet.
Ett syfte med regional fysisk planering är att den ska underlätta för den kommunala planeringen. Regionplanen är inte bindande men ska ge vägledning för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser.
Andra aspekter av kompensationsvalet
No-go-områden. Finns det natur- och ekosystemtjänstvärden bör vi avstå från att förstöra och därmed också behöva kompensera? Frågan handlar om att vissa miljöer inte bör exploateras utan lämnas orörda eller eventuellt utvecklas för att ytterligare höja kvaliteten i de gröna värdena. Det kan röra sig om skyddade arter eller habitat som kräver strategisk miljöbedömning men där möjlighet ändå finns att få dispens enligt miljöbalken med villkor om att kompensation ska genomföras. Men det kan också handla om oskyddade områden med stora ekologiska eller rekreativa värden som är svåra eller omöjliga att återskapa inom överskådlig tid. Exempelvis en 100-årig granskog intill ett bostadsområde. Man brukar prata om “no-go-areas” där undvikandesteget i skadelindringshierarkin bör tillämpas. I vissa fall kan sådana områden pekas ut i översiktsplanen och ge stöd för avslag vid planförfrågan, men i andra fall kan sådant stöd saknas. Vilka områden eller miljötyper som bör falla inom no-go-kategorin bör diskuteras i samband med utveckling av riktlinjerna för kompensation, och vilket beslutet man kommer fram till blir sannolikt olika för olika kommuner.
Additionalitet i kompensationen innebär att en kompensationsåtgärd ska vara en åtgärd som inte hade skett oavsett exploateringsprojektet. Redan planerade miljösatsningar och åtgärder ska alltså inte kunna räknas in som kompensation.
Om ekologisk kompensation
Röster om ekologisk kompensation
Mer information
Ekoplankompassen är skapad i samarbete mellan
Hållbar Utveckling Skåne och Högskolan Kristianstad.
Finansiär: Region Skånes miljövårdsfond
Kontakt: info@hutskane.se
© 2022 Hållbar Utveckling Skåne