Lagstiftning på området

Här kan du få information hur du jobbar i lagrummet gällande ekologisk kompensation.

Lagrummet för kompensation i miljöbalken och PBL

Det lagmässiga stödet för att ställa krav på kompensation idag finns i miljöbalken och är främst kopplat till tillstånd och dispenser för intrång i skyddade områden som Natura 2000, naturreservat och biotopskyddsområden. Dessutom finns möjlighet att kräva kompensation för en verksamhets intrång i “allmänna intressen(16 kap. 9 § MB).  

Vid genomförande av strategisk (för planer och program) eller specifik (för verksamheter och åtgärder) miljöbedömning ska i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) anges förslag på åtgärder för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa betydande negativa miljöeffekter” (6 kap. 11 § MB), där avhjälpa har tolkats som liktydigt med att kompensera. Det finns dock inget strikt krav på att i följa de förslagna åtgärderna i MKB. 

I plan- och bygglagen (PBL) finns möjligheten till miljökompensation inte nämnt. Möjligheter till hänsyn för biologisk mångfald och ekosystemtjänster är huvudsakligen begränsad till skyddsåtgärder för befintliga miljövärden genom avgränsningar för grönytor och krav på marklov för fällning av träd. Skapande av nya naturvärden och ekosystemtjänster kan dock regleras i planbestämmelser för allmän platsmark och bekostas av exploatör med stöd i 6 kap. 24 § och 40 § PBL. 

Rent juridiskt är det inte “brottsligt” att ställa krav på kompensation mot privat exploatör (utöver det utrymme som nämndes ovan), i synnerhet om exploatören frivilligt går med på kraven. Men om frågan tas till domstol finns det alltså inget stöd för det i PBL och kravet blir då ogiltigt och “utan verkan”. Det finns dock ytterst få prövningar i domstol av fall kopplade till ekologisk kompensation vilket gör att tolkningen av lagutrymmet är tämligen oklart. 

Genom lagändring 2015 skärptes kravet på att kommuner inte får ställa krav på byggnationers tekniska egenskaper som går utanför PBL och Boverkets byggregler (BBR), så kallade särkrav”. Detta regleras i 8 kap. 4a § PBL. Regeln har ibland tolkats som ett generellt hinder för att ställa krav på åtgärder som befrämjar natur och ekosystemtjänster i detaljplanering, däribland kompensation, men särkravet handlar som sagt om byggnaders tekniska egenskaper och inte om alla egenskaper inom en detaljplan. Däremot ska krav på åtgärder som ställs vara nödvändiga med avseende på planens syfte och genomförande, och stå i rimligt förhållande till exploatörens nytta av planen. 

En annan intressant fråga kopplad till lagstiftning handlar om länken från PBL till miljöbalken när det gäller hänsyn till miljöeffekter: den obligatoriska undersökningen om betydande miljöpåverkan som ska göras för alla detaljplaneärenden. Endast för en mindre del av Sveriges detaljplaner anses betydande miljöpåverkan föreligga (11–18 % 2015–2020 enligt statistik från Boverket). Den gängse tolkningen av miljöbedömningsförordningen och kriterierna för betydande miljöpåverkan ger lite utrymme för de mer vardagliga miljöer som de flesta detaljplaner berör. Frågan är dock om en vidgad tolkning av kriterierna som innefattar biologisk mångfald, ekosystemtjänster, och grön infrastruktur skulle ha någon större betydelse för möjligheten att ställa krav på kompensation, eftersom föreslagna åtgärder i MKB bara är rekommendationer. 

tree-color

Hur jobbar kommuner med frivillig ekologisk kompensation i avsaknad av lagstöd?

I filmen: Emma Svensson, Miljöplanerare förklarar att de jobbar olika beroende på vem som är exploatör i Göteborgs Stads. (1 min)

I filmen: Gustav Johnsson, Planarkitekt och Fredrik Bengtsson, Kommunekolog berättar om hur man genom inspel från jurister kommit fram till Helsingborgs stads arbetssätt. (2 min)

I filmen: Helena Björn, Miljöstrategiskt ansvarig om att dialog är viktigt i Lomma kommun. (1 min)

I filmen: Kristoffer Jasinski, Kommunekolog i Västerås Stad om att privata markägare kan vara väldigt positiva att upplåta ytor för kompensation. (1 min, 20 sek)

Ekoplankompassen är skapad i samarbete mellan
Hållbar Utveckling Skåne och Högskolan Kristianstad.

Material är inhämtat från forskningsprojektet “Ekologisk kompensation som styrmedel – ett kommunperspektiv (MuniComp)” från Högskolan Kristianstad och kommuner som arbetar med ekologisk kompensation samt från intervjuer gjorda under 2022 av Hållbar Utveckling Skåne. 
Projektpartners: Hållbar Utveckling Skåne, Högskolan Kristianstad, Naturvårdsverket, Boverket och kommunerna: Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Landskrona, Lomma, Sjöbo, Svalöv, Trelleborg, Ystad, Ängelholm och Åstorp.
 

Finansiär: Region Skånes miljövårdsfond
Kontakt: info@hutskane.se

© 2022 Hållbar Utveckling Skåne